Det var ett tag sedan jag skrev kan man lugnt säga. Jag tittade igenom min egen blogg och såg att sist jag skrev var när jag läst The short second life of bretanner men nu sitter jag här igen, 15 böcker senare och skriver igen, se, det är ju inte så lång tid right? :D

Jag lät mig själv falla för grupptrycket från mina syskon och klev in i Sookie Stackhouse's värld. Ett alldeles fantastiskt ställe där allt möjligt kan hända.

Elvis blev vampyr och Alexie Romanov också... Ja ni hör ju vad underbar böckerna är :D

Men är man geek så är man och självklart var jag också tvungen att se true blood serien som även den är så underbar på sitt eget överdrivna vis.

XO

Matilda

I lördags bestämde jag och min mamma att det var dags för en riktig shopping tur, jag tror det var längesedan jag shoppade så mycket... Förutom de perfekta sandalerna hittade jag dessutom Stephanie Meyers nya bok The short second life of Bree Tanner.

Vilken äkta Stephanie Meyer bok det var! Återigen tog "bara en sida till..." syndromet över. Hur kan man vara så duktig på att skriva sånna böcker? Jag tror jag läst alla hennes böcker och mycket kritik kan man ge dem men man måste ju också säga att hon är väldigt duktig på att få sina läsare nyfikna, man måste veta hur det slutar!

Just den här boken om Bree tyckte jag faktiskt om. Det är en lättläst novell som inte bör tas på för stor allvar. Ibland kan det vara värt varenda krona att bara få läsa något utan att behöva tänka särskilt mycket på det.

Detta är alltså historien om den nyblivna vampyren Bree som gör ett kort uppträdande i slagsmål scenen i Eclips (hon är vampyren Carlisle försöker rädda men Volturi dödar ändå...).

Är det inte uppfriskande att läsa en bok man redan vet slutet på?

XO
Matilda

Enorma steg just nu i livet, (trumvirvel).

Matilda Andersson har skaffat spotify.

Spännande eller hur? Jag trivs ganska bra med det, har gjort lite coola spellistor och känner att jag har koll på läget.

För övrigt är det nuförtiden sommar på riktigt och jag har i princip inga lektioner längre vilket betyder att jag kan ligga på terassen och sola hela dagarna när jag inte äter glass eller kör bil det vill säga.

XO

Matilda

Jag vet att jag under flera års tid varit väldigt emot Jane Austin och hennes böcker men kanske håller jag på att bli gammal eller bara börja se världen på ett litet annat sett men plötsligt har jag börjat se det vackra i hennes böcker.

Är det inte en fin tanke bakom hennes bäcker ändå?

Jag har länge hävdat att Jane Austen var ironisk när hon skrev sina böcker och att världen helt enkelt inte var redo för hennes klara syn på saker och ting så de tog hennes böcker på fullt allvar och några hundra år senare har vi miljoner romantiska komedier och noveller baserade på hennes verk.

Ändå kan jag nu se några otroligt vackra drag i hennes verk. Jag ser en mening i att skriva en hel bok bara för den där sista kyssen. Jag tycker om det simpla i dem. Det simpla som aldrig blir klyschigt, böckerna handlar om missförstånd och stolthet, fördommar, övertalning och många andra väldigt mänskliga drag.

Det enkla är vackert.

If I loved you less, I might be able to talk about it more 

XO
Matilda

Jag skrev och skrev till jag inte orkade skriva ett ord till och mitt huvud kändes tungt som bly och jag aldrig mer ville höra namnet Jane Austin igen. Ändå kändes det som om en enorm vikt lyfts från mina axlar.

Jag var klar med skolan för den här terminen, eller nästan i alla fall... ett prov kvar...

Tvån har utan tvekan varit det tuffaste skolår jag varit med om så långt i mitt artonåriga liv. Helt vansinigt mycket att göra!

Äntligen kan jag ha ett liv igen.

Jag har klarat skolan, rensat ut alla vinterkläder och bytt ut dem mot klänningar och kjolar, packat strandväskan, laddat min ipod med mysig musik och jag är officiellt redo för den bästa sommaren ever...

XO
Matilda

Jag satt och diskuterade musik med min syster i morse och hon spelade denna låt för mig.

kärlek vid första ögonkastet!

Underbart mysig låt!

The stars lean down to kiss you and I lie awake and miss you...

XO
Matilda

Efter min dejt med en viss herr Amadeus gick jag inget ont anande ut på gatan med bilnycklarna klirrande i handen. Jag styrde mina converse klädda fötter mot bilen och lade ännu en gång märke till hur varmt det var ute, sommar, sommar, sommar!!

Jag gick runt bilen för att lägga in min väska i baksätet och där var det, lika uppenbart som den illgröna scarfen jag bar.

Hur kunde detta ha hänt?

var det verkligen sant?

Jag tordde seriöst inte sånt här hände i verkligheten!!!

Jag plockade upp min mobil och knappade frenetiskt in min kära pappas nummer.

" Jag har fått punktering på bilen!" Skrek jag rätt ut till min stackars pappa.

"Vad säger du?" Svarade han med sin lugna röst.

"Det är inge luft i höger framhjul!" Tjöt jag.

Detta startade en lång konversation där pappa ställde bra vättiga frågor och jag gång på gång svarade, "Um... jag vet inte..."

Tillslut lyckades han få fram till mig att jag borde åka in på en mack och fylla däcket med luft så att jag i alla fall kunde ta mig hem.

Jaha...

Jag satte mig i bilen och körde till närmaste shell mack. Jag såg genast skylten med texten VATTEN OCH LUFT och tänkte att det var dit jag skulle. Jag parkerade bilen och klev ur, hur svårt kunde det vara?

Tio minuter senare.

Hm... ganska svårt...

Jag ringde återigen min pappa som fick spendera tjugoåttaminuter av sitt liv på att förklara vilken slang jag skulle använda och sedan hur jag skulle använda den.

Efter mycket slit och rejält med smuts på händerna ställde jag mig tillslut upp och studerade mitt mästerverk.

Däcket var återigen fyllt med luft.

Oh, that cleverness of me...!

XO

Bilmekanikern

Och jag dansar med en flicka

hon dansar mig galen

Sen dansar hon med Rickard, på torttoaren

Håkan till stockholm i höst.

Vilka ska med?

XO
Matilda